Med 21 arbetsdagar utan ledigt så var formen och självförtroendet på topp.
Lägg till sjuka barn och en dotter som sa att min mage såg ut som en boxboll
och en fru som sa att min sele såg lite trång ut så visste jag att här måste det klättras.
Som tur är tänkte jag, så är ju Håkan inte sugen att laga mat även på semestern och Skottlands dricka lika dåligt som maten. Av bar det i alla fall. Hämtade upp Håkan mitt i natten. Det var då problemen började. Pang älgen kom studsandes ut på vägen. Säga vad man vill i Stockholm men rambyggda bilar kan vara bra ibland. Fan vad lite varg det finns i Dalarna ! Ut hoppar Håkan med en slö morakniv och vill slajsa älgen.
Som tur va verkar den vara oskadd och hoppar vidare. Ringer 112 och säger att vi märkt ut platsen med en bagage tag från Geneve.
Framme i Skottland så prövar Ayton Wester mina nerver hela vägen från flygplatsen till Cairngorms.
Handla öl och mat och sen i sängs. Vi väljer som vanligt replagskamrat med att den som förlorar sten sax påse får klättra med mig. Det blir jag och Håkan och vi beslutar oss att klättra orginal leden på Alladin`s butress. Velat klättra den ända sen förra året då jag blev så ivrig när flera var på väg till insteget att jag tog fel led.
Annat replag på insteget.
Klättringen gick bra och vi toppade ut rätt så kvickt. Anders och Bosse fick lite mera äventyr då
dom klättrade mellan två etablerade leder. Men upp och ner kom dom och Anders som var mer dampig än vanligt verkade haft det spännande. Sen blev det vilodag för vi skulle åka ut till Meal gorm och klättra. Av bar det och vi hade bytt förare till den lungne fabror Bosse. Tyvärr eller inte så var vägen avstängd sista biten och vi fick byta plan. Vi tog första bästa berg och gick in i coire a chaorachain.
Na ciochan inne i coirrin.
Håkan och Anders beslutade att försöka på den prominenta gullyn i mitten av bilden.
Själv så övertalade jag Bosse att en direttissma är den vackraste av alla linjer.
Fick vände i en brant kamin men hade fortfarande inte gett upp hoppet om en direttissma.
Valde en annan väg och fick otroligt grön och sjön klättring i två replängder.
Bosse likes it.
Väl framme på andra stand så slogs min dröm i kras. Fan en jävla gully. Bara att promenera ner.
Vi såg Anders och Håkan högt på berget. Dom var i alla fall på väg ner så vi väntade och fick höra skräck historier om fall i friends i leriga sprickor. Detta var riktig klättring inte som i Cairngorms där varje yxlägg är en standplats. Resterande dagar la vi Cairngoms med mycket lätt tillgänglig klättring.
Anders på the Message IV, 6
Anders på 2a stand.
The Message.
Håkan på Honeypot IV, 6
Vi fick många fina leder och dagar innan hemfärden. Till sist fick jag känna av att Norrmännen aldrig glömmer. Dom plockade mig på Gardemoen i vad dom sa var en rutinkontroll. Såklart vad det en hämd för när jag räddade en norsk bergsguide på deras nationallfjäll Stetind. Tyvärr inte hunnit postat om den numera legendariska internationella gräsklätterträffen. Kan dock avslöja att alla replag fick klättra nytur. Så håll ut så kommer the uncut story snart på Sveriges bästa gräsklätterblogg.
Över och ut för denna gång/ Markus
